En fader, en förort och för många fyllor

Fulgrå fasadplåt och en trygg avlägsen framtid.

I det numera dået var fadern och hans fru vid liv

förhoppningsvis förälskade

en begränsad tid i deras liv.

 

En försiktig flicka så förtjust i livet.

 

 

Vad kan de ha filosoferat över vid hennes födelse?

 Funderade de när de skapade hennes liv?

Fanns fog för oro för hennes kommande ofog?

Tvistade de med osunt förnuft

blev hennes arv det osunda oförnuftet?

 

 

I det tysta marscherade de som alla före och alla efter

mot sina förutbestämda frånfällen,

mot en evig fristad,

en vacker viloplats.

 

 Hon – barnet - fick tro att det var en gynnsam maklig tid

att de var fångna i förväntan

att de inte fruktade varandras bortgång.

 

 

 

 

 

I det numera dået formades hon till allvarsamhet och djup

 med sorgen i släptåg.

Men bara inom henne.

 

 

Ge henne nu ny styrka och fånga in hennes förlåt

från sin omloppsbana.

Hennes flykt är inte över än.

 

Hon fick livet.

De försvann.

I deras frånvaro lämnades hon i fragment

att aldrig mer bli fullständig.

 

 

Inga skuggor må falla över deras gravar. Det var bara

 

livet.

 

Siffrorna?

 

Det är 2022. min fader föddes 1922.

Min fader dog 57 år gammal.

Jag är 57 i år.