Usch ja det är verkligen mörkt just nu, ser ingen ljusning alls.
Jag vet att jag är bra på att dra fram alla mörka texter och att jag har svårt att se det ljusa ibland. I går började allting väldigt bra, en underbar frukost med båda pojkarna, prat och skratt vid frukosten.
Att äta frukost i hop är inte nån självklarhet här i huset. I alla år har det praktiserats sportaktiviteter och de lediga dagarna har någon velat sova längre. Samma fall gäller vid middagen. om inte jag jobbar sent så är någon alltid borta, äter när de kommer hem. Det har jag fått acceptera, men inte varit glad åt.
Men jag gläds åt de gemensamma stunderna vid bordet. och att de blir glada när de ser mig glad. Jag påverkar alla i familjen med mitt humör.
Jag vet dock i mitt hjärta att vi inte lider brist på kommunikation fast vi inte sitter och äter ihop alltid. Jag sitter jämte minst vid datorn och blir visad fotbollstabbar och missar och roliga klipp och vi fnissar ihop och sen kommer alltid en utläggning om något.
Eller så står jag jämte när störst gör mat och berättar något för mig, störst sätter sig jämte mig vid datorn och berättar något, eller så kommer en harang om dagen eller ditten och datten i bilen om jag skjutsar.
Ibland får jag till och med veta mer än vad jag vill veta...det är kul, jag vet att de har förtroende för mig. Skönt.
Sånt kan man ju glädjas åt i den mörka natten. I vargtimmen. Den som aldrig släpper sitt grepp om mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar