Jag är ju från den delen av världen och har inte lyckats att radera ut den där dialekten på något vis. De flesta tycker ju att man ska behålla dialekten och många snack och garv har det blivit genom åren inte så många på SJ mer nu på ICA och Bolaget till viss del.
Det är alltid någon som härmar en någonstans. En gång när jag skulle öppna en kassa på bolaget för det var kö så sa jag högt och tydligt ” det går bra i den här kassan också” och genast kom det ” jasså gör det” eller var det kanske” ja det var en jävvvvvla tur” på klingande Göteborgska.
Min man står dock för den mesta härmningen. Så fort jag från ovanvåning står och ropar ” ta upp mina shorts från altanen ” eller ”har du gjort dammsugit hallen” eller ”var är du då” eller ” kan du damma denna veckan” något annat intellektuellt så kommer det som ett eko exakt det jag säger fast som Glenn Strömberg skulle sagt det. Eller förresten , inte Glenn Strömberg det finns en ännu värre, han den mörke som är med i nån reklam nyss för nåt spel och berättar om nån specifik match. Så låter min man och så vill han framställa det som att jag låter.
När jag på jobbet säger hej och” hur vill du ha skivorna tunna eller lite tjockare” och ”vi har grovmalen pastej och gräddpastej” så säger kunden ofta ” är du från Göteborg” . Kanske är det enda jag säger ” den kostar hundraåttinio kronor kilot” och så kommer det ”aha är du från Göteborg”. Till slut vågar man inte plinga fram deras nummer ifall jag skulle tvingas ropa ”arton” för det blir ”aton” och jag är avslöjad igen.
Så trots att jag bott här i 25 år går det inte att gömma sig. Jag kan inte göra något åt situationen, Sörmländska är uppenbarligen svårt att härma för en förortsunge som jag.
För det är himla kul när man möter nån som vill dra en göteborgsvits eller säger " haj på daj du" som de facto skedde alldeles nyss på ICA.Och jag fick smaka sill som en arbetskamrat med ett leende benämnde som " kaviaaaaaaaaaaarsill" och inte kavvvvviarsill som det annars brukligt benämns i de här trakterna. Då hajjar man till lite...
Bäst att vara den jag är. Man vinner nog på att inte låtsas vara nån annan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar