Det är jag det.
Alltid ont någonstans, en nacke som bråkar, en fot som ballat ur på grund av trampdyneförförflyttning en stukning av samma fot som grädde på moset, ett par armbågar som vägrar samarbeta, handleder som aldrig blivit ok efter inflammation för 15 år sedan.
Ja så är livet, det är alltid något att förhålla sig till. Mycket kan man göra med sjukgymnastik och träning och hjälp finns att få.
Nu har jag varit tre gånger hos Micke Hansen på Nyköpingsstrands sjukgymnastik och känner mig redan bättre i min onda nacke. Några gånger har den knäckt till sig och nästan fastnat och jag blivit livrädd men det har rätat ut sig. så nu sist när jag fick massage så känner jag till min stora tillfredsställelse att jag inte har ont i musklerna runt nacken och axlarna.
Det antar jag att all min träning har hjälpt till mig. Så jag känner mig lycklig, trots att jag inte är och troligen aldrig mer kommer bli helt smärtfri, ty man är ju över 50...
Ha det bra alla därute! Kämpa på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar