( Min bror som gick bort 10/6 2022 ca kl 11.00) 

 

Leif 

 

Idag av alla dagar ville jag glömma det jag såg, ditt onda, din syrgas, inte kunde göra dig förstådd och chocken över att du inte var du längre.

 

Idag ville jag minnas din närhet till skratt, ditt leende, dina skämt, din likhet med farmor och beslutet som gjorde att vi var hos dig och höll i dig när du gick över.  

 

Jag förlåter mig själv för de osagda orden, de oställda frågorna och de alltför sällan kramade kramarna för jag vet att du tar emot dem där du är nu istället för tiden vi var åtskiljda.

 

Låt mig nudda vid sorgen idag, inte drunkna i den. Låt mig minnas hantverkaren, skämtaren, livsnjutaren, den envise bestämde ”skrattande” kriminalkommissarien med de fina egenskaperna och värderingarna du gav vidare till dina fantastiska barn.

 

Sorg och kärlek och sorg och glädje går alltid hand i hand. Vi kämpar genom hela livet och en dag får vi nog av kämpandet. Nu lever din kämpaglöd kvar hos oss som är kvar.

 

--------------------------

 

 

I denna ljuva sommartid

var det dags att säga adjö till dig.

Jag darrade lite av sorg

i minnet tog jag åter farväl av de andra

jag förlorat.

 

I denna ljuva sommartid

mindes jag ditt skratt, dina plirande ögon

och vår gemensamme far som försvann för så länge sedan.

Jag ska jag vårda din bild i mitt hjärta,

le åt de minnen som finns.

 

I denna ljuva sommartid

kom plågsamt påminnelsen

över hur lätt det är att gå för tidigt.

Ett ögonblick bort, ett andetag iväg.

 

I denna ljuva sommartid

ryms all sorg och lycka på en gång.

Bland himlens skira molnskyar

såväl brister vi

som fryser till is då och då.

 

En dag ska vi dricka kaffe med pappa,

vi kommer hitta honom med en skrivmaskin

under månen iklädd den orangea tröjan

Tror du inte?

 

Jag flydde ljuset idag

höll mig till skuggan.

Vi sökte ro bakom ögonlocken,

tårarna och jag.

 

Men jag är ännu här,

ett stort antal månvarv till.

 

Vi ses på andra sidan en dag Leif.