lördag 29 maj 2010

uppgivenhet...

Rötslam är ett av de hemskaste orden jag vet. Det är ett ord jag egentligen inte vill ta i min mun men som jag gjort ett par gånger. I ilska, för det passar så bra när man är arg.

Som när jag i SN idag läser om en 25-åring i Oxelösund som misshandlat sin sambo. Våld våld hela tiden, vidrigt. Det triggar igång saker hos mig.

Eftersom jag inte kan påverka denna situation för den misshandlade sambon lämnar jag detta därhän och hoppas han kommer att få ett adekvat straff. Hoppas verkligen hon får den hjälp hon behöver av samhällets instanser. Men rötslam är det i alla fall.

Nu vill jag sluta orda om rötslam för jag vill vara positiv. Nu ska vi dra det som de flesta människor vill och behöver.

Trygghet. Det människan behöver. Typ. Vill ha ett jobb att gå till, gå till sitt jobb och trivas,vill jobba lagom mycket, vill bo lagom bra, unna sig någonting då och då,ett restaurangbesök eller lunch. Några vill resa ofta.

Allt som sker runt omkring oss ska hela tiden hanteras och det är mycket som ställer till det för oss. Det är värk och sjukdomar och pengabrist arbetslöshet och sjukersättning och oförstående myndigheter och regler vi inte förstår och alla val vi ska göra hela tiden som stressar oss. och snart ska vi välja de som ska fatta beslut om vart våra pengar ska gå och en massa andra meningsfulla saker.

Så mycket meningsfullt vi vill fylla våra liv med men som vi inte alltid fixar. För att vi inte är trygga. I synnerhet inte inuti, det som gör att den yttre världen skulle kunna vara en säker plats.

Om alla öppnar sina ögon mot världen, kämpar för att må bra, tar tag i och reder ut sina liv, kanske jag slapp läsa i SN om en ung kvinna som blir misshandlad av sin 25 årige man i Oxelösund.

Alla måste hitta sitt sätt att bli trygga. Men jag kan rekommendera att vi inte fyller oss med rötslam och ilska. Det gör oss inte trygga.

Tänk om världen kan blir en bättre plats...

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=7&module_instance=2

Inga kommentarer: