uppror på torget i Nyköping

Det glädjer mig att revolutionen på torget i Nyköping blev så bra som Veronica Kapos trodde. Hon ville starta revolution för att stoppa nedskärningarna i vården. Hon ville samla alla som jobbar inom vården OCH alla (!) som en gång tänkt bli gamla ( tack för denna underbara formulering!!!) till en manifestation. Hon ville att alla skulle sluta gnälla och samla namn mot sparkraven på torget i Nyköping. Nu är hon glad men inte förvånad eftersom hon fått så mycket reaktioner av folk.

Veronica fyller mig med glädje, en av de som orkar och vågar stå upp mot nedskärningar. Önskar att det fanns fler som orkade och att jag varit en av dem. Fast jag försökte då för länge sen på mitt sätt, på SJ, att ta upp det vi tyckte var fel, men det var ingen som kunde göra något, ingen med mig som orkade riktigt. Och till slut flydde jag fältet, som en hare. För att överleva. Jag försökte en gång också i skolan att vara med och påverka men det kändes inte som att det gick och jag hade inte orken att dra igång manifestationer.

Kraften att vara många och säga ifrån offentligt tror Veronica Kapos på. Det är ofattbara 27 miljoner äldre och handikappomsorgen ska spara nästa år. Hallå 27 miljoner! Är de inte kloka? Var ska de pengarna tas? Inom vården…det är så grymt…

Alla ska ju dit en gång, alla ska ju faktiskt bli gamla en gång, tar man på sig att vara politiker och bestämma om hur allt ska fördelas så ska man ligga sömnlös om man beslutar om ytterligare nedskärningar. Ja alla fack måste få sitt men det finns så mycket konstigt som pågår som man inte kan sätta fingret på, så mycket beslut som tas, som någon beslutar om och som vi inte hinner sätta oss in i vi vanliga. Eller inte orkar. Det som man tycker är det viktigaste, äldre och barnomsorg de lever alltjämt på gränsen hela tiden och ska bara spara spara.

Heder åt Veronica Kapos i alla fall!