påsktankar.

En helt vanlig dag
Utan förvarning
Kommer det att hända

Dessa rader har jag sparat från en bioannons för lääääänge sen, jag minns inte när ens. De var lite dramatiska, sådant som jag ofta fastnar för, dröjer vid, funderar över, varför har jag sett just de här raderna, de var ju till en bioannons men jag går aldrig på bio och tittar sällan i annonser, följaktligen skulle jag inte mötas av dessa ord, men ändå gjorde jag det.

Så vad är det som kommer att ske en vanlig dag utan förvarning?

Någon kommer att le mot dig, vem som helst av oss kommer att dö medans de flesta sitter i soffan och tittar på tv. Medans några går på krogen och super sig plakata kommer några att bli misshandlade, några mördade, några skrattar och höjder sitt glas och ler mot sin älskade.

Allt kan verkligen ske. Varje dag

Utan förvaring en dag reser sig håret på mina armar när jag inser att det finns ett liv efter detta och att dessa som gått från oss finns här hos oss hela tiden, de ler och de berör oss, fast vi inte känner det. Och ibland kanske vi känner det och det är då håren reser sig.

Hela tiden överallt utan förvarning dimper det ner hotelsebrev från a-kassa och f-kassa och möten med desamma genomförs med tårar och hopdragna axlar som följd. Eller eftersöks.

Utan förvarning sker allt till det bästa eller i värsta fall, till det sämsta, av olika steg du tar, beslut du fattar. Eller inte fattar, för att inte välja är också att välja.

Utan förvarning dog Elin från sina föräldrar och vänner på Hisingen i Göteborg, mördad av någon som ser sig som allsmäktig, som har makten över livet och döden. Någon som fick spel, löpte amok. Helt i onödan.

Utan förvarning kanske någon blir någon uppringd av någon som har ett jobb att erbjuda, det händer, jag vet. Glädjande, inte som tonen i bioannonsen, som ger en spegelbild av att ödet styr.

Mina hår reser sig ofta. Av glädje men oftast av sorg över händelserna som sker och påverkar oss så negativt. Vissa av oss, för vissa får verkligen mer än sin beskärda del, mer än de mäktar med. Orättvist? Ja det kan jag tycka, även om de, när det löst sig för dem, kommer att gå så stärkta ur det att de kan knocka oss andra med sin styrka. Eller dela med sig av den till oss, så att vi kan gå vidare lika starka.