Fyra av tio svenskar har bettskena säger ett popup – fönster.

(denna text är herrans gammal säkert från 2006 men aktuell fortfarande, inte för mig just nu men kanske för andra. jag skrev den när jag satt fast i ett arbetsliv jag inte trivdes med och livet skavde och gav mig olust. Skulle jag redan ha publicerat den här så sorry jag hittar den inte så jag chansar att jag inte gjort det)

Långt därinne i hjärtat vet jag att livet kan och borde vara bättre, både mitt eget och livet för många runt mig. Alla hoppas och bär på samma dröm, det är drivkraften som gör att vi orkar gå upp och till jobbet varje dag. Kanske idag ska jag börja må bra igen?

 

Bettskena, fyra av tio?Hmmm...

 

Vi lever alla i samma värld, vi har fått lika mycket tid utmätt och har att förvalta den efter bästa förmåga. Vi har samma räntor, samma regler för A-kassa, sjukersättning, det finns lika många jobb på arbetsförmedlingen åt oss, platser på äldreboendet, alla är vi lika omhändertagna i trygga Sverige. Skolorna åt våra barn är lika bra överallt. Eller? Varför biter nästan hälften av oss sönder våra tänder då? Stress, missnöje, arbetslöshet, värk?

 

Popup- fönster brukar irritera mig men jag blir motvilligt nyfiken. Det här verkar allvarligare än jag trott… för att få ordning på sina käkledsbesvär ska man:

 

Minska stressen: Muskulära besvär kan ibland ha en koppling till förändringar i en individs sociala situation. Händelser som skilsmässa, en anhörigs bortgång, misstrivsel på arbetet, stress m.m. leder inte sällan till att symtom börjar ge sig till känna just i käkmuskulatur. Om sådana faktorer föreligger kan samtalsterapi vara till stor hjälp.

 

Att fyra av tio behöver bettskena är otvetydigt ytterligare ett mått på hur vi mår. ”Samtalsterapi…” jo tack, kuratorer (och massörer) har veckors väntetid. Vi botar allt med mediciner, hjälpmedel och terapi men när ska världen vända? Eller har vi bara anpassningsproblem?

 

Det finns ju bettskenor till hjälp i helvetet.

 

Det är tungt att fly både till och från. Från stress och misströstan in i stress och oro för pengar. Alldeles nyss har drömmen att jag skulle börja må bra igen på min arbetsplats sedan 17 år slagits i bitar. Jag har upplevt mycket oro och press under många arbetsår och nu drogs svångremmen åt igen. Sist in först ut. Det är en vändpunkt, ett nytt tidevarv startar. Det känns konstigt och en smula sorgligt, och det förorsakar en annan slags oro. Ingen återvändo, sorg men ändå hopp. Jag har förtröstan. Under många år har jag bitit ihop käkarna under såväl nattsömn som middagslur så det känns som om tänderna sitter löst.

 

Jag funderar just nu seriöst på en bettskena.

 

I mitt hjärta ryms många berättelser. Berättelser om sorg, missmod och hopplöshet. Vad skulle hända om alla kunde påverka sina liv aningens mer, jobba mindre och ha mer tid för sig själva och sina närmaste, skulle vi inte må bättre då? Skit samma att man inte tjänar den där feta lönen, den är inte till stor glädje i ett grått liv. Uppsynen hos människor deras klagan på trötthet trots den underbara ljusa sommaren ger mig insikten att många har grå liv, och ingen förstår varför man mår dåligt, det finns inte ens tid att fundera.

 

Jag kanske skulle gråta lite, det är så sorgligt att så många mår så dåligt och är så utan hopp. Att få gråta släpper spänningar, renar sinnet men, nej tack jag har gråtit färdigt i mitt liv. Jag vill ha roligt, jag googlar vidare på bettskena. Här finns det mycket intressant.

 

”Användning av bettskena kan minska dödligheten hos patienter med hjärtsvikt och andningsuppehåll. Det visar en avhandling från Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
– De som använde skenan hade klart högre överlevnad än andra. säger tandläkaren Mahmoud Eskafi”

 

Fasen, det är ju otroligt, bettskenan verkar vara ett mirakelmedel. Att ett sånt fult ord kan vara till så stor hjälp. Vi borde byta ut lite fula ord. Kalla valet mellan pest eller kolera för pistage eller kanel, samma begynnelsebokstäver. Pest och kolera är nödvändiga att känna till men glöm dem nu, att få välja mellan två väldoftande saker borde höja humöret under alla val vi måste göra genom livet. Pest och kolera handlar bara om värre eller bättre, värst eller bäst, sjyst eller sämst, bra eller sämre? Eller bara uthärdligt? Fram för pistage eller kanel i stället!

 

Tandläkare Bengt Brorssons hemsida: Bruxism, tandgnissel, blir allt vanligare. Nästan var tredje person gnisslar tänder då och då, och de allra flesta gör det på grund av stress.  Om du har tur försvinner gnisslandet automatiskt när du blir en harmonisk människa igen. Men om stressen sitter i, finns det bettskenor som kan avlasta tänderna och käkarna. Och det finns anledning att avlasta; en människas bitkraft kan uppgå till över 70 kilo”.

 

Jeez! 70 kilo. Passa er för att komma nära mig när jag sover! Om jag har tur? Harmonisk människa? Hmm… de är sällsynta. Fast det värsta var något jag hörde alldeles nyss, håll i er nu:

 

– Ja jag har till och med bitit sönder min bettskena, berättade en stressad mamma, tillika redaktör.

 

Och för all del, alla är inte vänner med sina bettskenor. En bekant berättar att hon knappt kan sova med sin på grund av att hon vaknar och tror att hon svalt den, vilket utlöser panikattacker och kan framkalla galopp nerför trappor i tillståndet mellan sömn och vakenhet, naturligtvis med stor risk för skador på andra kroppsdelar. Hon hittar sin bettskena på olika ställen varje gång hon har sovit med den.

 

Bettskena-lösning eller helvete? Prova får du se! Det är i alla fall tur att de finns!