Ur Ålandstidningen:
Unga åländska flickor mår dåligt
Nästan var tredje flicka på högstadiet uppges lida av medelsvår eller svår depression. Nästan var fjärde flicka i någon av yrkesskolorna har haft samlag mot sin vilja. Var sjätte kille i högstadiet har ingen nära vän.
De åländska ungdomarna mår inte bra.
HÄLSA Trots att de åländska ungdomarnas levnadsförhållanden och skolsituation är bättre än motsvarande förhållanden i resten av landet och trots att åländska unga röker, dricker och knarkar mindre mår de sämre. Det visar undersökningen "Hälsa i skolan 2009".
Flera uppgifter i undersökningen inger bekymmer. En sådan är att föräldrarna inte vet var deras högstadieungdomar tillbringar veckoslutskvällarna.
- Det är mycket mer så hos oss än i resten av landet och dessutom ökar det. 47 procent av föräldrarna på Åland vet inte var barnen är på veckoslutskvällarna mot 38 procent i resten av landet, säger hälsovårdsinspektör Eivor Nikander.
Pratar inte, sover inte
Ett annat bekymmer är att 21 procent av högstadieeleverna uppger att de har svårt att tala med sina föräldrar om olika problem. I Finland är den siffran tio procent.
De sena kvällarna är en annan viktig faktor som påverkar hälsan. Nästan hälften av högstadiepojkarna är uppe till klockan 23 eller 23.30, fem procent ända till halv två eller senare.
- All forskning visar hur viktig sömnen är för den psykiska hälsan och speciellt i den här åldern. Jag hoppas man mer skulle diskutera hemma hur viktigt det är att sova, säger Eivor Nikander.
Påtvingat sex
Än mer allvarligt är att 23 procent av flickorna i yrkesskolorna, alltså nästan var fjärde tjej, uppger att de haft samlag mot sin vilja. I årskurserna åtta och nio i högstadiet är det 11 procent av flickorna som haft sex mot sin vilja.
- Jätteupprörande, säger Eivor Nikander om de här siffrorna.
Siffrorna är dessutom betydligt högre på Åland än i undersökningen som helhet. Där är det 11 procent av flickorna i yrkesskolorna och 4 procent i högstadiet som uppger att de haft samlag mot sin vilja. För pojkarna är siffrorna betydligt lägre, 2-3 procent.
Lära sig säga nej
Eivor Nikander påpekar att det är viktigt att stärka självkänslan hos unga flickor och lära dem att de kan säga nej.
- När vi hade information för lärare och skolhälsovårdare om undersökningen lyfte vi fram den här frågan och hur viktigt det är att ta upp den i skolan i samband med frågor om moral och etik.
En tragisk siffra är att 16 procent av pojkarna i de åländska högstadierna uppger att att de inte har någon nära vän. På gymnasialstadiet är siffran 10 procent.
För flickorna är siffrorna 5-7 procent.
Deprimerade
Enligt undersökningen har 29 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna i de åländska högstadierna medelsvår eller svår depression. För lyceet är siffrorna 17 procent för tjejerna, 7 procent för killarna och i yrkesskolorna 18 och 9 procent.
Det här har man kommit till genom att använda sig av en depressionsmätare med olika frågor om bland annat sinnesstämning, utseende, sömn, aptit, om man är nöd eller missnöjd, besviken eller inte.
Den egna skattningen av hälsotillståndet visar att 44 procent av flickorna i yrkesskolorna anser att deras hälsotillstånd är medelmåttligt eller dåligt.
Råd till föräldrar...
Eivor Nikander har ingen patentlösning för hur de åländska ungdomarna ska börja må bättre. Några goda råd delar hon ändå med sig av. Det första är till föräldrarna:
- Ta er tid med era ungdomar, sitt ner och diskutera med dem!
Viktigt är att få balans mellan de ungas tid vid datorn och annan tid, som att röra på sig och sova ordentligt.
- Motion och att vara ute i friska luften är mycket viktigt för den psykiska hälsan. Undersökningen visar att åländska ungdomar tyvärr motionerar mindre än genomsnittet.
... och till politiker
Hennes råd till politikerna är att inte skära ner på de resurser som gäller barn och unga, inom vård, omsorg och skola.
Eivor Nikander hänvisar till en svensk undersökning som visar att livet nuförtiden är mindre förutsägbart. Vi ställs alla inför val hela tiden och väljandet blir en stressfaktor. Undersökningen visar att känslor av ängslan, oro eller ångest bland de unga kvinnorna ökar, från 9 procent 1989 till 30 procent 2005.
Fotnot: Den vetenskapliga undersökningen Hälsa i skolan görs vartannat år av Institutet för hälsa och välfärd Finland.
Samma skit överallt i världen uppenbarligen, ingen har tid, många barn far illa på ett eller annat sätt. Vart är vi på väg och när tänker vi stanna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar