Hälften vore verkligen nog
Jag har fått en kärlekdikt!!! Att få en kärleksdikt, hur många är det förunnat? Hur många kan ståta med det?
Ja det säger jag dig M att hade du inte funnits så hade jag inte orkat. Hade inte våra skratt existerat så hade jag inte orkat. Hade inte blickar och miner och vattenglas av omtänksamhet och mentos och lockelser till skratt funnits så hade jag varit …,ja jag vet faktiskt inte vad. Jag hittar inte ordet.
Jo kanske . ” Tack tack”. Men det räcker inte. Ingeting räcker till. Hur ska man någonsin kunna tacka. Man kan bara finnas, fnissa, skratta, lägga en hand på en kind och fika ihop. Man kanske någongång kan sitta på en klippa och ta en kaffe med mjölk i framtid. Dela drömmar och vardag utan stress.
Och denna dikt. Att få en kärlekdikt. Det öppnar avgrunder. Det öppnar porer och det får hår att resa sig. Det får strupen att snöra sig och livet att tränga sig in i en. I de där vidöppna porerna. Det ger styrka i de ömma lederna. De som går med mig mot strömmen är guld värda.
En dikt med ord som är uppriktigt menade får hoppet om mänskligheten att återvända till en sargad själ, en som sett lika mycket som alla gjort men som känner sig ouppskattad, missförstådd, som en del skrattar åt, skakar en aning på huvudet åt, och som kanske också till viss del är tvungen att småle åt de på andra sidan, de som inte är där man själv är.
Mot enfalden kämpar man förgäves eller hur var det?
Om det när man tror man inte orkar mer finns någon som just då i mörkret inte heller orkar men som kanske just en millisekund i mikrokosmos orkar le med nyfärgat hår då är hela dagen räddad. Då kan man stå ut tills lönen är fixad. Då kan man andas ut.
Och du vet och du såg våndan över otillräckligheten, känslan av ensamhet och då var allt frid. För av stödet så orkade man.
Hur skall jag klara mig? Fast jag vet att jag kan så är det tomt och fattigt. Om något kan gå fel så gör det det.. Och du - chansen att den bredda smörgåsen hamnar med den bredda sidan neråt är direkt proportionerlig mot mattans dyrbarhet, det vet vi och vi kan inte påverka det.
Det vi kan påverka är framtiden, fast vi inte tror det. Med hoppets hjälp.
Tack M för att jag fick träffa dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar