Det är nu det börjar. Året. Det börjar med att semestern är slut, allvaret tillbaka och krafterna förhoppningsvis påfyllda till brädden inför årets prövningar. Har jag lyckats fylla på alla bägare med kärlek, energi, och vila så att jag är rustad? Har jag i minnet bevarat de underbara vyerna av solglittret på havet, av frihetskänslan i badet, av solens strålar som värmde så skönt, vindarna som svalkade i hettan.
Hmm, jag är tveksam.
Vad är i så fall anledningen till att jag inte gjort det frågar jag mig. I den bästa av världar där mår vi så bra, vi har det vi behöver, vi får den kärlek vi förtjänar, vi är medmänniskor till varandra, förstår varandra och förlåter oss våra dumheter.
I den bästa av världar finns inte våldet, misshandeln mot barn och kvinnor och överlagda mord. Det finns inte bidragsfusk så att massan blir straffade. Det finns inte de som hamnar mellan stolarna mellan a-kassa och försäkringskassa, som är för sjuka för att jobba och för friska för sjukpenning. Det finns inte utanförskap eller otillhörighet. Det finns inga chefer som säger: ”jag har ju ingen användning av dig de veckor du inte jobbar” om du inte kan ta bara en dags arbete på grund av a-kassans regler.
Fastän man kämpat heltid ett helt år och varit totalslut emellanåt.
I den bästa av världar finns förnöjsamhet, tillit, tro, hopp, kärlek, det finns hundratusentals opussade pussar och okramade kramar, det finns hur mycket tid som helst för läxor och snack och oboy och funderingar. Det finns gos och allvarssnack och skratt och mys. I mängder. Och känslan av att gräva i en popcornskål med elvaåring jämte sig i soffan kan vara den som får dig att somna med ett leende.
I den bästa av världar finns ingen oro för arbetslöshet och vad den gör med en. Ingen oro för tandläkarräkningar, bilreparationer, resor med idrottande barn, ingen som helst oro för framtiden.
I den bästa av världar ja. Var är den? Är den verkligen här? Här och nu? Eller sitter allt bara i min skalle, är sanningen en annan än den jag tror?
Hmm,jag är skeptisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar