fredag 11 september 2009

jag vet jag vet

jag har ett mörkt sinne, jag är en melankoliker, jag älskar det sorgsna det eftertänksamma, det rör mig mest.

Att skratta är jag också bra på, när tillfälle ges. Man mår bra av skratt, som motvikt till det mörka.

(bara en reflektion såhär framåt 23.20, när man ska upp o jobba i morgon. barn hemma i fållan tryggt, skönt...

Inga kommentarer: