Som måste släppas, för sinnesfrid.
På ICA fick jag i våras tillstucket mig socialdemokraternas debattartikel om isyta kontra välfärd och efter att ha läst den i lugn och ro fick jag rysningar längs huvudsvålen. Jag ville inte uppleva den dag då politiker så tydligt ställde två grupper mot varandra i kommunen.
Som om inga andra beslut fattats genom åren som lett fram till dagens problem. Som om det var bandyns fel att välfärden var hotad… bandyplanen har väl en gång anlagts och man borde insett att en gång måste aggregatet bytas. Inte stå och säga att det kostar för mycket att reparera och det är för få som utövar sporten. Hur var det nu han sa Göran-( S) kulle alla med eller?
Det är inte tal om några båthallar som byggdes åt några för att nya hus skulle byggas. Inte tal om kostnaderna för vågbrytare, bryggor och spahotell på Femöre, eller om någon citybana i Stockholm som man ska vara med och delfinansiera någon gång med oklara miljoner, kanske 12, lika många som utbildningsnämnden ska spara. Inte tal om de perfekt skötta gräsytorna, som man i slutet av oktober trimmar med åkgräsklippare klockan 0800 vid Läget och varför man i slutet av september snaggar sönderbrända gräsmattor på Stenvik.
Som om inga felaktiga beslut någonsin tagits under alla år. Bara skylla på vad som hänt de sista två åren sedan maktskiftet, som om inget någonsin lett fram till den situation vi har nu, med underskott på gud vet vad i kommunen.
Kommunikationer är viktigt för arbetsmarknad. Och ja- barn är fortfarande mjuka och bilar och tåg är hårda. En förstorad arbetsmarknad är bra, kommunikationer är viktigt för arbetsmarknad. Speciellt om arbetarna i välfärdens Sverige slapp pendla de förhatliga tio milen varje dag till ett jobb där de måste ta ansvar för krisen och gå ner i tid eller jobba 6 dagar i veckan.
Svea rike skulle se bättre ut om det fanns ro på arbetsplatser, inte ständig konkurrensutsättning, vilket innebär demontering. ” vi måste vara konkurrenskraftiga, annars tar någon annan jobben”
Om de som ville vara kvar på sina jobb kunde få vara det och de som ville vidare, de hungriga vargarna, de som jagar bäst, skulle kunna få jaga bäst de ville.
Låt folk få leva igen, inte bara vara vid liv i Svea rike. För då kommer barnen också att må bra och skolan blev en bra plats att vistas på för alla.
För det är egentligen så enkelt även om det verkar så komplicerat. Att leva är att förstå. Även om man inte har ett intresse i en fråga så kan man försöka förstå och ifrågasätta det som är fel, framför allt rimlighetsbedöma.
Är det rimligt att ställa bandyn och skolan mot varandra när minskade statsbidrag också beror på att pengar rinner ut ur Sverige till kolossen EU, när staten tvingas betala garantier för att bankerna inte skall gå i konkurs, när bankernas vd:ar, styrelser och landstingsråd har tagit vidriga bonusar och håller varandra om ryggen, när de som förvaltar våra pensionspengar och förvägrar oss örena själva har förhandlat sig fram till svindelbelopp? När våra surt förvärvade pensionspengar äts upp av AVGIFTER?
Som sagt - rysningar längs huvudsvålen. Och detta av läget i Svea rike.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar