Ja här ska jag husera är det tänkt. Bjuda på mina tankar i förhoppning att det lockar till skratt och eftertanke. För att lära känna mig lite tänkte jag gå ett år tillbaka i tiden när jag fick en blogg på Frottés hemsida och började känna på vad det innebar. En del av de texterna kommer jag att väva in här, de är högst relevanta, ja inte alla förstås. Jag prövar mig också fram.

Livet är en resa det vet jag och det är inte målet som är det mest betydelsefulla det är hur vi reser som är det viktiga. Hur vi sköter våra kroppar, hur vi förhåller oss till de yttre omständigheterna, de som serveras oss, de hemuppgifter som skickas oss för att vi ska lära oss något. Jag är övertygad om att livet egentligen är den där skolan, som vi aldrig kan ta exmen från.

Alltså, har vi inte lärt oss läxan denna veckan så får vi läsa på en vecka till, tills vi kan den, för livet är ju konstruerat så att vi får fler chanser hela tiden, ett nytt nu kläms fram till oss varje dag. control alt delete! så fantastiskt!

Alla tankeställningar som skickas oss, är sånt vi ska dra lärdom av, för att bli bättre människor. vi ska förundras över det som sker och ta till oss det, förstå det och uppdatera oss till version vadå, 5.1, 6.1, det kommer liksom aldrig ta slut. Hela tiden livet ut kommer det att pågå. Helt otroligt!

Och det enda som finns är nu. Nu nu nu. Det andra är historia, det kan vi inte göra något åt, inte påverka men vi kan förstå att det som skett därborta det berör oss hela livet. Så vi måste ha vett att be om hjälp att sortera i hjärnkontoret ibland, när lampan har slocknat därinne, så vi kan famla oss ut i ljuset igen. och lämna det gamla kvar där.

Idag är det växlande molninghet ännu så länge, men solen bryter nog fram, det ser ut så.

Jag älskar livet!